Göteborg

Ytterligare en liten avstickare. Denna gång ca 32 mil nordväst. Just det, till min favoritstad Göteborg. En lite spontaneous vacation så att säga. Eller snarare visit. För nu är hon ju där. Andra halvan av Fröken Svår. Och svårt var det. Det var svårt att hitta bland labyrinten av "De luktfria ljusblå" som Metro så vackert kallar dem. Det var svårt att förstå var avenyn ligger. Det var svårt att sova i den kallaste lägenheten i Västra Götaland. Det var svårt att inte längta tills mitt nya äventyr i Göteborg ska börja. Men framför allt var det svårt att en gång för alla säga adjö till min kära vän.

När jag beställde biljetter valde jag en lite krångligare resa upp, för att komma undan så billigt som möjligt. Jag skulle åka via Helsingborg vilket fördrygade resan ungefär en timme. Hemvägen skulle gå betydligt smidigare. Då skulle jag åka med X2000, direkttåg till Hässleholm på bara 2 timmar och 20 minuter. Trodde jag....

Jag började ana oro när jag såg ca 10 män i arbetskläder stå och mecka med bakdelen av tåget, den delen som är ansluten till stationen alltså (Göteborg är alltid slutstation). Ignorerande gick jag och letade upp min plats, nummer 58 vid fönstret vagn 3. Tåget skulle gå om 10 minuter. Precis lagom!
15 minuter gick...20 minuter... efter ca 30 minuter skrek högtalaren ut att vi sitter fast på stationen. SJ-idioterna har alltså testat en ny säkerhetsmetod.

Låt oss koppla fast oss i stationen med megastarka magneter för att tåget inte ska kunna "rulla" iväg.

Kanske en bra idé om dessa magneter eller vad det nu var faktiskt släppte när tågen ska gå. Så var inte vårt fall. Vårt fall var att vi fick invänta ERSÄTTNINGSBUSSAR. Och jag kan lova. Det är en dryg åktur när man redan har väntat i över en timme på stationen.

Väl framme i Hässleholm väntade ytterligare strötid då nästa Karlskronatåg inte gick förrens 40 minuter senare.

Och jag som trodde resan till Göteborg skulle vara den tuffaste. Tji fick jag