My photo
Karlshamn/Chicago, Sweden
Jag är en av alla dem som går och tror att livet ordnas upp med tiden.
Jag är en av alla dem som kan ge upp när jag är söndagkvällsförvriden.

Monday, June 29, 2009

Backstage med Carolina Liar

Detta är nog ett av de inlägg jag kommer kunna läsa om och om igen. Därför ska jag försöka skriva det så bra jag kan, med så få grammatiska fel, stavfel och upprepningar som möjligt.

Hur som helst, det hela började med att jag, amanda, petter och totte, den 26/6 2009, begav oss norrut, mot Milwaukee Summerfestival i Milwaukee, WI, såklart. Vi hade Dropkick Murphys, Offspring och Carolina Liar på listan av band vi ville se. Det kostade bara 15 dollar för en dag, vilket är väldigt billigt för att se tre bra band plus få lite festivalkänsla. På grund av en lite för stor folkmassa tappade jag och Petter bort Amanda och Totte, så vi gick bort till dropkick, som var först på listan, för oss själva. De spelade 21.30 och både Offspring & Carolina Liar spelade 22, så jag hade väldig beslutsångest.
Iallafall, vi chillade där ett tag innan vi tillslut mötte upp turturduvorna. Jag tappade dock bort alla tre innan offspring, så jag promenerade själv dit för att skåda en låt eller så. Sen lockade Carolina Liar för mycket, så jag småsprang dit. Det var lätt att tränga sig in i publikhavet, alla stod på bänkar så det var bara att kliva upp på en passande bänk. Petter, som med hade tappat bort alla, kom tillslut till mig och diggade på sjunde raden. Efter konserten, som var väldigt väldigt bra, såg vi att Amanda och Totte också var där. Vi gick och köpte Carolina Liars skiva för 10 dollar, som jag gärna ville få signad. Vi ställde oss i ett hörn vid scenen där vi visste att bandet skulle komma ut för autografer. Innan bandet hann visa sig såg jag att en vakt började plocka ut små fjortisar i gruppen som fick gå backstage. Eftersom jag visste att iallafall en eller två i bandet är från Sverige, gick jag fram till vakten och sa "we are form sweden, can we come in?" Vakten såg ut att lysa upp och sa att vi självklart skulle komma backstage. De kollade så att vi var över 18 sen strosade vi alla in bakom scenen där carolina liar väntade! Det visade sig att bara sångaren var amerikan och resten från sverige. Jag vet ju att Erik Hääger, basisten, är från Karlshamn, men han var inte där idag. Det var lite synd, men en var från Karlskrona så det var roligt.

Anyway så hängde vi där någon timme eller så innan de skulle ge sig av på nästa äventyr. Vi drack lite, pratade lite, tog många bilder, jag var i himmelriket. Tilläggas kan ju att detta är ett av mina favoritband så hjärtat bultade snabbt. Fick såklart en signad skiva, en ganska så speciell signing... Hehe. Sen sa vi hej då, lycka till, ses snart. Jag var i extas hela vägen hem.


Wednesday, June 24, 2009

Sims 3

Det är 35 grader ute, jag är ledig, men jag ska sitta inne och spela mitt nyinköpta Sims 3! Det gillar vi.

Saturday, June 20, 2009

Ja jag lever

Jag lever och mår bra, så mamma du behöver inte oroa dig. Jag vet faktiskt inte varför jag inte har uppdaterat här på ett tag. Har bara inte blivit av. På senaste tiden har jag sysslat med barnpassning, potträning, poolbadning, filmtittning, midsommarfirande, showtittande med mera. Sommar går fort, det är redan snart juli. Den första juli åker jag till san francisco vilket jag ser väldigt mycket fram emot.

Förra helgen var jag och lovisa i chicago och kollade på en show, Bright Spirit, som hennes värdfamilj bjöd på. Detta var väldigt snällt och showen var väldigt bra. Lite kallt bara där ute på piren i tältet. Vi såg även vinnaren av Dancing with the Stars!! Mycket trevligt tyckte jag, då det var hon jag hejade på. Hon satt på navy pier och skrev autografer. Tänkte ta en till farmorn men kön var så lång. Söndagen bjöd på ettårs-kalas för barnens kusiner, tvillingarna Jack and Lily









Veckan började med att jag var ledig måndag , tisdag! Barnen sov hos mamman. Detta var väldigt skönt och då måndagen bjöd på sol placerade jag mig på en solstol vid the public pool och brände ryggen. Mums. På tisdagen levererades regn och jag passade på att åka till IKEA på min lediga dag. Där mötte jag Jennie med värdbarn. Vi åt lunch och shoppade lite. På onsdagen var det playdate med Jessies och Carsons gamla klasser som gällde. En satsig mamma har lagt upp ett schema över hela sommaren med en playdate i veckan, alla har ansvar för en av dessa dagar. Min dag är den 5:e augusti, undra vad vi ska hitta på då... I onsdags var det iallafall dåligt väder och playdaten ägde rum inomhus i ett hus längs med 59:an hos Jace. Jag och mammorna tjatade om allt och lite till. Eller de tjatade och jag nickade och såg glad ut. Senare i veckan blev vädret finare och jag amanda och totte mötte upp tre tyska tjejer som vi grillade med på en sten vid en sjö i en skog.





På själva midsommardagen regnade det omvartannat. På tv varnade de om åskstormar. Något vi inte märkte av förrens sju på kvällen, efter en eftermiddag av sol och värme. Vid sju, när jag vr på väg från affären till amanda, kom regnet, åskan och stormen. Såg knappt bilen framför mig när jag körde, inte så rockigt. Men till amanda kom jag nätt och jämt. Även Lovisa, Petter och Totte klarade körningen och vi alla samlades för att äta midsommarmiddag och sjunga snapsvisor, du vet sånt man gör på midsommar. Även om inte alla var jättetaggade efter en lång vecka var det ändå trevligt. Med rätt sällskap.
Lovisa och Petter dem är goda vänner fastän mycket olika, Lovisa kör bil, Petter får skjuts.
Vilket betydde att lille petter kunde dricka, mycket trevligt. Men när klockan tickade sent begav dem sig söderut, hemåt. Jag sov över, jag amanda och totte nedsjunkna i tv soffor. Varm och trång natt i bäddsoffa men trevligt ändå!
Den här helgen har inte bjudit på så mycket annat än sol och bad. Men det klagar man inte på. Började lördagen med att åka på lcc möte, vi skulle joina en parad i libertyville, göra reklam för CC och vifta med våra landsflaggor. Ganska kul om nu inte solen dödat tålamodet. Efter paraden åkte jag ganska direkt till Totte för att bada i Michigan Lake, men man kunde visst inte det för det hade läckt ut avloppsvatten i sjön. Too bad då att ingen sa det tills efter vi hade doppat oss. Trevligt värre. Vi åkte istället vidare till indenpendence grove och badade där istället. Trevligt värre. På kvällen mötte jag upp mina saknade pinglor för en middag på Olive Garden. Underbar restaurang, underbart väder, UNDERBARA vänner! Tack!




Imorgon (söndag) väntar boating i lake geneva. Det är fathers day då och jag hoppas att carey blir glad för min Calvin Klein-parfym jag köpt till honom. Oj nu kom jag på att jag måste slå in den. Usch, jag som ville sova. Men men. Peace out

Thursday, June 11, 2009

New York

Nu orkar jag blogga. Nu har jag tagit igen min sovbrist, nu har jag vilat upp mig. Denna helg/vecka har varit mycket intressant. Låt oss ta det dag för dag.

Fredag: Tidigt tidigt vaknar jag och Lovisa, som sovit hos mig. Totte anländer som avtalat halv åtta. Han är chauffören för dagen, han tog oss till Milwaukee airport där vårt lilla lilla flyg skulle lyfta 9.36. Förseningar gjorde att det lytfte ca 1h efter beräknat, lite segt när man har tider att passa. Men ingen större skada skedd. Väl i New York var nästa mission alltså att hitta till Hicksville, Long Island, stationen där en van skulle hämta upp oss och skjutsa oss till skolan.

Genom terminaler och tågstationer tog vi oss och efter två byten, två påstötta svenskar, ett snesteg, många uteliggare kom vi äntligen till Hicksville Station. Vanen som skulle komma dök dock aldrig upp. Vi fick till slut påbörja plan B och ta bussen till long island univeristy, inte det roligaste då vi varken hade metrokort eller mynt. Som två uteliggare fick vi skramla ihop lite mynt från folk på bussen. De måste trott att vi skulle på arbetsintervju på Jewels.

"Fy fan vad pinsamt dethär är" ekade i klassrummet när jag och Lovisa stampade in, pisseblöta av regnet, hungriga, trötta och 40 minuter försenade. Redan då såg vi några som fnittrade, vi antog att de var svenskar...


Mycket mer hände inte den dan, vi kollade på film, vi beklagade oss ännu mer, vi bekantade oss med Joel, eller samuel som han egentligen går under, sen sov vi i vår egenmöblerad dubbelsäng.


Lördag: Skola 9 am - 9 pm med rast för lunch och middag. Vi bekantade oss med fler svenskar. Det visade sig vara jewelspackare hela bunten, ganska skönt att vara på samma låga nivå.

På kvällen köpte vi en dyr kortlek som kostade mycket med tax och taxi. Efterfest i nummer 21 där värdarna hade gjort en dubbelsäng, konstiga människor.


Söndag: Plugg hela dan, idag dock byte av class. Fre-halva söndag = Storytelling, Halva söndag-tis = American Holidays. Så för er som ännu inte fattar läste jag två intensivkurser. Det var liksom själva syftet med New Yorkresan. Avslutade även denna kväll med Jewelspersonalen i rum 21 på dubbelsängen. Många negrar och presidenter hänger en del där.


Måndag: Ännu en 9-9 dag. Fast svennebananerna (som tappat en jewel, hermansson som åkte hem efter första kursen) fuskade lite på kvällen och smet från bion. Vi kände inte riktigt att en julfilm var så rolig att skåda mitt i juni. Så vi chillade istället, denna gång i sjuans rum, nummer 7. Även där spelades neger och president. Myket blackroom för min del. Just det ja, jag och två andra jewelspackare gick till slumdogmacken med, köpte lite chips och läsk. Gott.


Tisdag: Sista dagen... Sista dagen med grynet, tanden, kepan, kakan, bohemen, joel, pojkvännen, fransosen, nyknullet, sjuan, bläcket, valborg, kändisen, jewelslärarna och många mer som jag nu inte kommer ihåg namnen på. Vid två fick vi äntligen sluta. Med en stulen t-shirt och en köpt collagetröja satte vi oss på vanen som tog oss till Hicksville igen. Vi sa hej då till kakan först och sa att vi ses i chicago om några månader innan vår Vegasresa! Återträff med Jewelsklassen, avundsjuka på överklassen. Väl på Hicksville tågstation ringer Lovisas hostmom Heidi och meddelar oss att vårt 8 pm flyg är inställt! Med förvånade miner och frustrerande men lite glada tankar ringer jag continental och får bekräftat att vi ska flyga imorgonbitti halv sju istället! Nu hade vi helt plötsligt en helkväll i NYC med en Manhattan-aupair till guide! Vi utgick från Pennstation under madison square garden och fortsatte sedan chilla på starbucks tills det var dags för joel att åka hem till phillie. Clara var färdig att gå hem till Manhattan och duscha så jag och Lovisa hittade själva till Times Sq där vi blev intervjuade av koreansk tv! (Då hade dock guiden anlänt igen så hon fick också vara med på ett hörn i på tvskärmen).


Vi tre gick till Applebees där vi mötte Claras kompis Maria från Malmö. Efter kyckling och ris gick vi längre upp i city, kollade på trump tower, plaza, david letterman osv. När klockan tickade sent kände jag och Lovisa att det ändå kanske hade varit bra att ta oss till flygplatsen för att slippa vakna hos Clara mitt i natten och åka då. Sagt och gjort, vi hittade nätt och jämt. Vid tolv på natten letade vi shelter i terminal 1 på Newarks flygplats. Allt börade bra, vi låg i ett hörn, folk trodde vi var uteliggare, tjänade en dollar som vi dock inte tog emot. Efter ett par timmar började Lovisa dock känna sig dålig. Med en känslig mage visste hon vad som komma skulle. Kramperna blev värre och allt snurrade. Jag kunde inget annat göra än att övertyga henne om att vi behövde skaffa hjälp. Jag gick och haffade första bästa flygattendent. Hon kontaktade polisen och de ringde ambulansen.... För första gången fick jag åka ambulans... I NEW YORK!

Såhär efteråt är det lite häftigt, men då, då var man en nervös handklämmare.

Vi hamnade på ett sjukus i New Jersey, Lovisa vid medvetande men väldigt illa däran.

Magen krampade fortfarande, hon var nära att spy flera gånger. Det första som slog mig var SVININFLUENSAN! Men läkarna konstaterade snabbt att det inte var fallet. De trodde på infektion i magtarmen, något som de aldrig kunde fastställa. Där var vi iallafall fast, jag på en stol, Lovisa sovandes på en bädd. Halv sju flyget förstod vi ganska snabbt att vi skulle missa, så än en gång fick jag ringa continental och boka om, nu till 10.25 flyget. Vi hade EN nurse på ungefär 10 patienter, så det gick ju inte fort. Jag var även tvungen att ringa Heidi, lovisas hostmom och berätta läget samt be om försäkringsnummer. Vid sju på morgonen var jag väldigt hungrig och trött. Tålamodet var inte på topp, gick ut i korridoren jagade sköterskor, ville att det skulle hände nåt i vårt bås. Lovisa sov, jag väckte henne, kollade hur hon mådde, hon halvspydde, ingen framgång alltså. Tillslut kunde hon sitta upp, efter ca 5 sprutor och flera påsar dropp. Efter att ha kunnat svälja lite juice och hålla det nere fick vi äntligen åka.

Tog taxi till flygplatsen, 20 dollar (dyr helg), åt lite panikfrukost där, gick på flyget och åkte äntligen hem till Chicago. Min värdfarmor hämtade oss, och inte långt efter att Heidi hämtat upp Lovisa hemma hos mig vid halv tre tiden somnade jag. Skönt att jag inte behövde jobba den dan.



Konstig helg Jewels tackar för sig. Skit i det, god natt och sov gott!