Körkort och Semlor

Igår hade Jennie varit väldigt duktig och bakat semlor förrgårdagen till ära.
Så vid niotiden begav jag, Madde och Eric oss mot Amandas hus där semlorna, dess bagare, Amanda, Totte och Lovisa väntade! Mycket trevligt och gott. Jag fick självklart en egendesignad bulle, med ytterst lite grädde och väldigt mycket mandelmassa på.
Vid knappa tolvsnåret satte vi oss i bilen och åkte de ca 3 minuterna hem!

Idag gick jag som vanligt upp 6.30, ordnade frukost åt först Jessie och lite senare åt Carson.
De tittade på High School Musical 3 och jag kan ju erkänna att jag tjuvtittade liiite, men inte mycket... Haha.
Vid 8.40 tiden satt vi alla i bilen och jag körde än en gång till skolan, en halvtimme bort.
Medans Jessie var i skolan åkte jag Madde och Carson till Eric och spelade lite Rockband och jag pluggade till mitt Drivings License test.

Efter besöket hos Eric åkte vi och hämtade Jessie sen åkte vi åter till Amanda för att denna gång bli bjudna på fläskpannkaka med lingonsylt! Otroligt gott!! Tack :)

Tillslut blev det dags för mitt körkortstest.... Jag var lagom nervös, först för att bara hitta dit men det visade sig inte va några som helst problem. Inte testet heller för den delen.
Jag har aldrig varit med om något simplare. Okej jag fick inte alla rätt på provet men jag klarade det och uppkörningen behöver vi inte ens tala om. Jag körde i ca 10 minuter, fick backa runt ett gatuhörn och parkera i nedförsbacke.. That´s it liksom! Men gud så skönt att ha det gjort!

Känns som om detta blev ett väldigt detaljerat inlägg, hoppas jag inte tråkat ut er alldeles fruktansvärt mycket! Ikväll väntar middag ute med Totte, Amanda, Eric och Madde.

Downtown

Igar var alltsa jag och Lovisa i downtown Chicago! Det var helt underbart.
Bilder kommer safort jag har kopt en egen dator, vilket borde intraffa sa fort jag fatt min Donkenlon! Men ater til amnet, Chicago!
Underbar stad, haftiga byggnader och stora kopcenter. Det skulle kunna sammanfatta dagen.
Vi anlande med tva olika tag halv ett sa forsta mission var ju att hitta varandra. Som tur var motte Lovisa Amanda och Totte som ocksa gjorde ett besok i storstaden. De guidade henne till min station och vi bgav oss mot Michigan Ave, den storsta och mest sevarda gatan.
Vadret var prefekt, lite kallt men stralande sol!
Sa smaningom borjade vara magar skrika sa vi svangde in pa ett matstalle och at goda toast med chips och pickles....
Vi gick mot det stora kopcentret Water Tower, dar vi spenderade ett par timmar och nagra dollar. Aven dar motte vi Amanda och Totte (!) Liten stad? haha.
Vi vande av fran Michigan Ave och headade mot State St. ist. Dar finns massa affarer och vara ogon var stora som tefat! Klockan tickade och hon var redan halv sju pa kvallen!
Vi hade missat 6.35 taget och fick alltsa ta 8.35 taget ist... Sa fort morkret kom sa tittade alla laskiga uteliggare och tiggare fram. Tva anglsliga svenskar gick darfor till Lovisas varma station dar vi antligen hittade vart Dunkin Donut! Vi chillade dar tills det var dags for mig att bege mig mot min station. Forrutom lite missoden pa vagen dit gick allt bra.

Dagen var allts helt underbar, aven om den var valdig lang och jag var valdigt trott nar jag kom hem. Carey var snall och hamtade mig pa stationen!

Denna resa ska absolut goras om! Aven om vi da ska valja ett tidigare tag sa vi slipper Chicagos morka gator och alla dess hemligheter...

Back in buisness!

Antligen har jag fatt igan knicksandet igen! Lyckligtvis ar amanda en hejare pa promenader sa hon och jag gick en liten premiarrunda idag! Kanns otroligt skont att rora pa sig lite igen! Vi pulsade i sno, slask och vind! Just nu vantar jag pa att mitt har ska torka sa jag och Amanda kan aka till shoppingcentret. Vi ska bland annat kopa en present till tjejen vi ska pa fodelsedagsfest hos ikvall! Madde och Eric ska downtown sa jag far forlita mig pa Amanda ikvall. Men det ska nog ga bra haha. Imorgon ar det jag som beger mig downtown! Ikvall ska vi ocksa forsoka ta oss ut for middag efter festen. Ska forsoka fa med Lovisa med om jag kan fa tag pa henne!

igar var vi hemma hos Petter och spelade poker. Jag forlorade en dollar, saklart... Ingen storre skada skedd dock.
Nasta helg ar chill for Petter is home alone sa vi ska valdgasta hans gigantiska hus pa lordag efter Maddes avskedsfest och fortsatta partyt dar.
Mycket som hander just nu, men ack sa underbart det ar!
Kanns som om jag maste hitta harfonen nu for nu borjar det bli lite panik.

Ps. Jag ar stolt over mig for jag hittade hem fran Amanda alldeles sjalv innan.
Forsta steget, viktiga sju minuter ;)

bilder!

Har kommer lite bilder till dem som inte har facebook (till exempel Mamma och Pappa)
Enjoy!!

Social Security Number

Nu har helgen kommit och gatt nu ar det buisness som galler. Men for att kunna ta korkort, starta ett bank account, trana pa gymet osv maste man ha ett social security number, motsvarande vart personnummer typ. Detta fixades idag pa varldens obarnvanligaste stalle. Barnen blev alltsa lagom trotta och uttrakade nar jag, Madde och dem satt och vantade pa min tur. Tank er Karlshamns bank utan blommor, skona soffor och trevligt folk.... Men nu ar det gjort och nu ska jag bara vanta in mitt kort som ska komma inom en vecka!

Igar korde jag med Carey, pappan, for forsta gangen. Det kandes som uppkorningen hemma all over again.. konstigt nog var jag nervos. Kanske var det for att bilen jag ska kora ar minst dubbelt sa stor som min lilla bil i Karlshamn.... Trots allt gick det bra! Jag klarade testet, jag fick alltsa hem Carey oskadd. Det var provet haha. Senare vantar ett riktigt test med en riktig uppkorare. Ska jag behova ga igenom all nervositet som jag hade i Sverige IGEN? Det ar en skam om jag kuggar for att ta korkort har ar egentligen en bagatell!

Just nu sover barnen middag, skont med ledig tid. Sen ska jag ta hand om dem sjalv fran fyra sa jag hoppas det gar bra!

First stop New York

Okej! Nu ar jag har! Nu ar jag i USA! Helt otroligt!
Jag har sa mycket jag vill beratta men sa skrivtrotta fingrar...! Men jag ska gora ett forsok.
Jag borjade min resa genom att aka till Kastrup med Marie och pappa. Dar vantade en del andra au pairer, som senare visade sig vara mycket trevliga! Efter mycket hej da och tarar satte jag mig i flyget som skulle ta mig till munchen forst. Val dar vantade ytterligare tva svenska landvettare och tillsammans klev vi pa new york flyget. Den resan skulle ta over nio timmar och konstigt nog hade alla valt platser nara varandra. Sa vi agde ju raderna 35-40 resterande resan!
Sa kallad mat serverades, jag agnade den mesta tiden at att titta pa en tributekonsert till Queen med bland annat elton john! Asbra! Kollade pa den tva ganger. Tre timmars tidsfordriv iallafall!
Tillslut kom vi fram och med hapnade blickar sag vi New Yorkskyltarna pa vagarna, gula skolbussar fulla med sma barn, femfilade vagar och mycket mer! En liten buss tog oss till skolan, ca 1 h bort. Skolan var val inget att hanga i granen utan det var mer manniskorna som gjorde den veckan underbar! Helt sjukt kul hade vi. Har inte skrattat sa mkt pa valdigt lange! Jag ska fylla i citatboken med Lovisas hjalp for sure! Dagarna gick ganska fort, vi gick i skolan mycket. Pa torsdagen akte vi till downtown NYC! Helt sjukt! Det gar inte ens att forklara! Jag ska dock forsoka... VI fick se massa pa var guidade tur, bland annat SEX AND THE CITY CAFET (aaahhhhh)! Det ar det enda jag kommer ihag haha. Har kort pa det! Sen akte vi STATEN ISLAND FERRY och fick sefrihetsgudinnan! coolt! Efter det akte vi upp i Rockafella Center och fick se NYC uppifran! Otrolig utsikt!! Sedan fick vi fri tid i stan, vi gick pa times square bland annat! Det fanns sa mycket att se och sa lite tid!
Pa fredagen var det dags att aka till vara familjer! Luckily hade jag sallskap av Lovisa anda till Chicago! Nervosare och mer forvirrade tjejer far man nog leta efter! Eller det skulle va Paula da ;) Efter mycket om och men satt vi pa vart tva timmar forsenade plan mot USA:s tredje storsta stad!
Dar pa flygplatsen stod vara tva familjer och vantade med gula och bla ballonger i hogsta hugg!
Det var en stor skara som vantade pa mig, bade Madde och Eric, Pappa Carey och de tva barnen Jessi & Carson! Det var kul att antligen fa traffa dem! Efter at ha kramat om Lovisa och sagt hej till hennes familj och hennes TRILLINGAR (!!!) delade vi upp oss i tva bilar och korde till ett taccostalle for att ata middag (inte tacobell men nagot liknande).

Min forsta helg har i Grayslake har varit jattebra! I lordags foljde jag med till barnens gymnastikklass och Jessi var valdigt noga med att jag skulle kolla pa henne HELA tiden.
Pa kvallen vantade Amandas 20 ars fodelsedag! Sa jag fick traffa fem-sex andra svenska au pairer som finns i omradet! det var jattetrevligt! Idag (sondag) har vi halsat pa Careys pappa och hans fru, barnens ("papa" and "mama"). Det ar inte deras riktiga farmor med nara pa hehe. Deras farmor bor har i huset men jag har inte traffat henne an for hon ar ivag for helgen. Ikvall ska vi hamta henne pa flygplatsen!

Detta blev ett valdigt langt inlagg men det ar for att jag inte har haft tid att blogga innan.
Snart ska jag kopa en egen dator och da far ni se bilder med!! Hall ut tills dess. Jag har det iallafall jattebra har borta pa andra sidan Atlanten sa tank inte pa mig!! ;)

Offspoonparty

Sista chansen, andra chansen, final? Nej det är inte Melodifestivalen jag pratar om.

Det är the Great final of my last great days... Inatt ger jag mig av. Igår åt jag middag med de som betyder mest för mig. Fick mycket fina och uppskattade presenter. Det är svårt att skriva när saknaden sträcker sig ända ut i fingertopparna. Tårar rann senare mot kvällen. Jag torkade bort dem med min förväntan, min längtan, min strävan efter att få komma härifrån och uppleva mitt liva största äventyr på andra sidan Atlanten.

Tack för igår mina kära vänner.

Ni betyder så mycket! Ses snart igen.

Göteborg

Ytterligare en liten avstickare. Denna gång ca 32 mil nordväst. Just det, till min favoritstad Göteborg. En lite spontaneous vacation så att säga. Eller snarare visit. För nu är hon ju där. Andra halvan av Fröken Svår. Och svårt var det. Det var svårt att hitta bland labyrinten av "De luktfria ljusblå" som Metro så vackert kallar dem. Det var svårt att förstå var avenyn ligger. Det var svårt att sova i den kallaste lägenheten i Västra Götaland. Det var svårt att inte längta tills mitt nya äventyr i Göteborg ska börja. Men framför allt var det svårt att en gång för alla säga adjö till min kära vän.

När jag beställde biljetter valde jag en lite krångligare resa upp, för att komma undan så billigt som möjligt. Jag skulle åka via Helsingborg vilket fördrygade resan ungefär en timme. Hemvägen skulle gå betydligt smidigare. Då skulle jag åka med X2000, direkttåg till Hässleholm på bara 2 timmar och 20 minuter. Trodde jag....

Jag började ana oro när jag såg ca 10 män i arbetskläder stå och mecka med bakdelen av tåget, den delen som är ansluten till stationen alltså (Göteborg är alltid slutstation). Ignorerande gick jag och letade upp min plats, nummer 58 vid fönstret vagn 3. Tåget skulle gå om 10 minuter. Precis lagom!
15 minuter gick...20 minuter... efter ca 30 minuter skrek högtalaren ut att vi sitter fast på stationen. SJ-idioterna har alltså testat en ny säkerhetsmetod.

Låt oss koppla fast oss i stationen med megastarka magneter för att tåget inte ska kunna "rulla" iväg.

Kanske en bra idé om dessa magneter eller vad det nu var faktiskt släppte när tågen ska gå. Så var inte vårt fall. Vårt fall var att vi fick invänta ERSÄTTNINGSBUSSAR. Och jag kan lova. Det är en dryg åktur när man redan har väntat i över en timme på stationen.

Väl framme i Hässleholm väntade ytterligare strötid då nästa Karlskronatåg inte gick förrens 40 minuter senare.

Och jag som trodde resan till Göteborg skulle vara den tuffaste. Tji fick jag